Livet som Tindras mamma

Igår var vi på besök till BB här i stan... måste säga att nu i efterhand är det väldigt blandade känslor...

Tur att man, förhoppningsvis, har lite tid att smälta allt detta före den stora dagen är här, man behöver det!

Och nu vill jag inte höra er som redan fött era barn säga att det blir bra, du fixar det, tänk inte på det, det är inte så hemskt och så vidare, det vill jag inte höra, för jag är ganska säker på att ni tänkte en hel del när ni väntade ert första barn och var lite rädda över vad som komma skall, så ni kan hoppa över resten om ni ska hålla föreläsning sen att det är så och så och så... inget illa menat åt någon bara så ni vet, men detta är min åsikt och tankar!

Vi började med att sätta oss ner i ett rum och en barnmorska berättade om förlossning och allt som hör till och hur det fungerar på avdelningen och vad som händer var och när och hur... intressant att höra på, men de får allt att låta så himla enkelt, kanske man tycker det efteråt, men inte nu före iaf :P

När hon berättade att sammandragningarna känns som tusen gånger mensvärk och att man krystar mot en betongvägg sen när man kommit så långt, hade jag hört förr, så det var inget nytt, man kan ju bara föreställa sig hur det är!

Att öppningsskedet kan ta upp till ett dygn och mera, krystningsskedet upp till 90 minuter och sen när barnet är ut så är det ju ännu dags för efterbördesskedet (moderkakan) att komma ut, tänk det är inte klart när bebis är ute :P Under öppningsskedet hoppas jag att mannen min kan skämta och ha sig med mig så man inte tänker hela tiden på hur ont man har det, för då blir det jobbigt kom vi fram till idag, men det ska nog gå bra!

När hon berättat klart om allting fick vi gå rundvandring och se ett familjerum, badkaret som man kan slappna av i under öppningsskedet (den ska användas om tid finns), sen fick vi se ett förlossningsrum och där började miljoner tankar snurra i huvudet...
Tänk här ska man snart ligga själv, detta är verkligt, jag vill inte mera och sådant, men det är väl normalt att tänka så kan jag gissa!
Allt är så sterilt och kallt på något sätt, de skulle ju kunna göra allt på så annat sätt, göra det lite mera hemtrevligt och så, så att man känner sig lite mera "hemma" på något sätt, vet inte hur jag ska förklara det riktigt, men det är hur jag upplevde det...
Tror inte man hinner tänka så mycket när man är i den sitsen att barnet ska ut!

Men som sagt det är tur att det är en stund före man ska dit :)

Annars verkade barnmorskorna trevliga och vänliga :)

Vi fick även se två tvådagars gamla bebisar! De var så gulliga, en kille och en tjej!
Först visade de killen och vi tyckte han var så liten så liten, men han var ändå 4 kg och vi tyckte han var liten, sen hämtade de tjejen så vi fick jämföra och hon var då 2,9 kg och var så pyttepytte liten, så det är stor skillnad på ett kilo!
Tänk att man snart har en liten med sig, men man skulle bra kunna hoppa över förlossningsdelen!

Nåja nog skrivet om BB nu, vi glömmer det och tänker inte på det före man är där!